Igår kom den äntligen. Värmen, solen. Då vindarna är varma och även luften i skuggan är uppvärmd.
Började förmiddagen på gymmet. Fortsatte med bästa vännen och hennes barn till badanläggningen som bara ligger en kort promenadbit från mig. Skratt, plask och barnskrik! Iskalla blöta nybadade kramar som fick mig att skrika till när de mötte mig solvarma hud.
Tog bussen från min landsbygd till vännens och köpte med mig sushi på vägen. En helkväll utomhus, drinkar och kylt vitt vin. Tog bussen åter mot stan vid midnatt för att byta till min. Sommarstämning på stan. Serveringar fulla och jackorna har åkt av. Fylldes av sån eufori när jag klev av hemma. Dofterna, nattliga ljuset, värmen mot mina bara ben under långklänningen. Tog en lång promenad på över en timma istället för att gå raka vägen hem inatt.
Somnade med ett leende!
Älskade sommar, välkommen!

Allt som man kan känna, alla emotionella berg- och dalbanor. Highs and lows. Jag vet vad jag vill ha, vet vad jag drömmer om. Och jag kämpar för att nå dit på forum jag inte känner mig helt komfortabel i. Men jag ger mig möjligheten och chansen. Ger mig själv löften om att inte nöja mig, om att inte tvinga fram något som matchar ramen. Våga känna och följa den känslan, på rätt och fel.
Men den fysiska åkattraktionen då? Min kropp längtar efter beröring. Skulle jag känna en annan kropp krypa tätt intill mig i sängen och gosa in sig i sked skulle jag troligen börja gråta. Den fysiska närheten, eller tomheten kanske är mer rätt ordval, gör ont. Ensamheten är svår att fylla.
Jag vill inte "ligga runt", jag vill inte gå i säng utan att känslan är rätt. Mannen från vintern fyllde just de här hos mig, närhet, låtsas liv och intimitet på hög nivå. Men bara på ömsesidigt vuxet samförstånd med gemensamt utnyttjande av något vi behövde. Nu har jag valt bort honom och vårt låtsas-förhållande och det lämnar mig ensam. Engångsgrejer är inte min grej, de är inte svåra att få, men jag vill inte ha det.
Vill träffa min man. Skicka hit fjärilarna, skicka hit armarna som håller om mig, skicka hit ljudet av en mans andning bredvid mig i sängen, skicka hit min kärlek, skicka hit mitt skratt och den pusselbit som saknas för att jag ska bli hel.

Att ta ut lite extra kompledigt va helt rätt. Varit så lat idag. Vaknade tidigt som tusan, men efter att ha vart uppe en vända somnade jag om i hela två timmar till. Allt ur resväskan är nu tömt och tvättat. Och kvällen bjöd på poleträning som gett massor av energi. Så underligt hur man kan känna sån lycka efter några timmar på stolpen! Ändå har jag stagnerat ordentligt och har väldigt svårt med många trick, även såna jag nu kämpar med i månader! Men fast besluten om att en dag sitter även de!

Så dejt 4.... Ja vad kan man säga, är att överdriva att kalla de för dejt ens. Efter några dagars skrivande så väcktes både fjärilar och en massa leenden har passerat mina läppar. Så vi kunde inte vänta till att ses på torsdag. Utan en snabb fika vid halv tio igår kväll fick de bli. Och ... platt pannkaka. Det fanns ingenting!!! Noll, nada, niet! Hur knäppt är de? Absolut. Kramen när vi möttes va efterlängtad och innerlig. Men sen fanns de inget mer. Vi va båda överens om de och bekräftade att försöka duger i några meddelanden idag på förmiddagen.
Så plötsligt börjar jag förstå de som skriver och gärna vill träffas omgående. Allt detta skrivande ger en bild, en uppfattning som sällan är lika lätt att återfå eller återge.
Finns en annan jag skrivit med i närmare två veckor. Han är precis som jag innan dejt 1. Ses? Nej va läskigt!! Insikten om att försöka träffa någon på nätet och ändå inte våga ta steget fullt ut finns, men det konstiga och krystade väger för tungt.

Så, mot nya äventyr. Känner att energi och harmoni börjar återvända efter resan vilket är bra. Två veckor till sommarens första festival och jag längtar som ett barn till julafton!

Hemkommen efter en jobbvecka i Barcelona. Sjukt trött och sliten. Men åh denna känsla av att komma hem. Tanken va att jobba idag och imorgon med innan jag skulle få fyra dagars återhämtning. Men chefen hade varit snäll och bemannat upp så slutade efter lunch idag, och även morgondagen vart ledig.
Men ... Barcelona!
Föll inte för staden som jag förväntat mig. Men kombinationen strandliv och underbar shopping i händelsernas centrum i en storstad är grym! Det jag saknade va små härliga gränder med uteserveringar. Känns som att alla gator är storgator, och de gränder som finns bjuder inte på serveringar.
Däremot, att vara helt ointresserad av fotboll och CL och av en händelse hamna där när Barca vinner titeln. Vilken upplevelse! Ett minne för livet. Har aldrig sett på maken till folkfest! Jag blev helt uppslukad och alla luckodepåer fylldes på till max. Inte nog med firandet på segernatten, dagen efter så råkade vi kliva ut på gatan utanför lägenheten vi hyrt just då kortegen med hela lager ska börja sitt segertåg mot Placa de Catalunya. Alltså .... nej jag finner inte ord!
Wow är det bästa jag kommer på!

Sen har veckan också bjudit på en ny kontakt i mitt dejtingliv. Faktiskt någon som får det att pirra och tvingar mungiporna uppåt! Vi har inte träffats än, men skriver desto mer. Det är nåt visst i orden. I ordföljden. I meningsuppbyggnaden. Vi hade bokat in att ses på torsdag. Jag ville ha de så då jag kom hem sent igår kväll och sen skulle jobba några dagar till. Men nu verkar de som att vi kan komma att träffas redan ikväll. Har fjärilar i magen som jag njuter av, en oro att mötet blir en besvikelse mot våra skrivna ord. Men, jag måste påminna mig, för att vinna måste man satsa!