Så jag flydde livet och tog mig iväg ändå. Från de att ha jobbat ett monsterpass under helgen med både dagar och sovande jour nätter, med den förbannade klumpen i halsen och Han som aldrig hör av sig när han säger att han ska. Jag sitter och kikar på sistaminuten resor som jag rätt ofta gör, då jag får ett medd från min bästa vän som tydligen gör desamma om en resa för inga pengar alls. Jag tar kontakt med jobbet och frågar om det alls är ens möjligt till att va genomförbart att få till en veckas ledighet från nu. Vid halv fem på eftermiddagen fick jag ok från jobbet, och efter lite fixande och trixande med barnvakter åt min väns barn så bokade vi tillslut klockan halv sex på kvällen och planet skulle lyfta nio igår morse.
Underbar känsla att göra nåt så tokigt! Så skönt att äntligen landa efter en väldigt lång dag.
Fick behålla flygplansmaten och det kändes lite bättre en stund.
Ett snabbt dopp i poolen och sen middag. Sen valde han att höra av sig.... Han är fortsatt kall, saklig och visar inga tecken på nån sorg över att förlorat det liv vi byggt upp. Han säger fortfarande att han älskar mig, att han saknar mig, att det är "tråkigt" att vi aldrig mer kommer vakna nära varandra på morgonen igen. Men att det aldrig kommer att fungera, och så berättar han att han ska åka till Henne, den han "gjorde bort sig med", innan han åker iväg på nästa jobbtur.
Va?
Hur kan man slänga sig in i nästa innan ens man hunnit avsluta eller bearbeta de största och viktigaste förhållande man troligen haft i sitt liv? Hur kan man säga att man älskar någon än och åka till en annan?
Hur som helst, middagen som jag så lätt fick ner kom givetvis upp igen. En timmas halvslumrande på ett kallt badrumsgolv på hotellrummet i Spanien ledde till timmar sittande på balkongen. För att till slut lyckas somna några timmar på morgonkvisten.
Förbannande jävla karl...
Idag ska jag göra de jag kom hit för, vila, sola och bada.

[Bild]

 

Min längtan

3 september 2014 19:42

Underbart att höra att du kom iväg, fick lite miljöombyte - det gör alltid gott.
Jag slängs tillbaka direkt efter att ha läst hos dig. Exakt så gjorde mitt ex... Älskade, beklagade -men hade ändå Henne. Vidriga karl.
Vila, njut av spansk sol och försök andas -så hejar jag på här!
Kram

http://minlangtan.bloggplatsen.se

Pernilla langtarefterdig.blogg@mail.com

3 september 2014 19:44

Va fin du är! Tack!
Att läsa din resa är guld värd, och jag har ändå inte läst klart än.

 

batmanbebis

4 september 2014 18:51

Varför hör han ens av sig? Låter bara som att han försöker gotta sig i hur du mår..nää fyfan!!
kram!

http://batmanbebis.bloggplatsen.se

 

Anette

20 september 2014 08:50

Å vad jag känner igen mycket av det du skriver kring det "fria fall" som inträffar i en sån här situation. Det är verkligen det värsta som hänt mig. Vet inte om jag någonsin kommer förstå "hur kunde han"... Så enormt obehagligt med den personlighetsförändring som skett med mitt ex. Jag som tyckt han varit en av de mest förnuftiga människor jag känner....

Stor kram till dig! Förstår dig så väl!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tre år efter första mötet. En flytt på 30mil. En son som lyser upp allt. Och nu - nu är vi sen en vecka tillbaka äkta makar! Livet är en bergochdalbana, häng kvar när de går utför, för när det går upp igen är det värt allt. Kärlek, gränslös kärlek...

Tänk att vi nu kommit så långt in i graviditeten att planeringen av förlossningsväskan är igång. Känns surrealistiskt! Min pojke är aktiv som tusan i magen. Är en fantastisk period i mitt havandeskap. Huvudet har helt släppt vardagen och lusten ti...

Så sitter på morgonrapporten på jobbet och känner hur ont de gör under höger bröst. Allteftersom morgonen går så ger de inte riktigt med sig. Oron kryper sig på. Ringer BM som hänvisar till förlossningen. Okej, sagt och gjort. Ringer och får tid d...

Wow va tiden går. 50 dagar till jul 70 dagar till föräldraledighet 100 dagar till beräknad ankomst Jag mår riktigt bra i kroppen. Ingen foglossning än. Dagliga sparkar och buffande från min son. Jag är vaken. Handledernas smärta har nästan hel...

Ett nästan konstant buffande därinne i magen. Lyckorus varje gång min sambo får en knuff på handen. Nu äntligen har den där lyckan och längtan tagit mig i sitt grepp. Min mage är nu så stor att jag undrar hur stor den kommer bli då den riktiga växt...