Hemkommen efter en jobbvecka i Barcelona. Sjukt trött och sliten. Men åh denna känsla av att komma hem. Tanken va att jobba idag och imorgon med innan jag skulle få fyra dagars återhämtning. Men chefen hade varit snäll och bemannat upp så slutade efter lunch idag, och även morgondagen vart ledig.
Men ... Barcelona!
Föll inte för staden som jag förväntat mig. Men kombinationen strandliv och underbar shopping i händelsernas centrum i en storstad är grym! Det jag saknade va små härliga gränder med uteserveringar. Känns som att alla gator är storgator, och de gränder som finns bjuder inte på serveringar.
Däremot, att vara helt ointresserad av fotboll och CL och av en händelse hamna där när Barca vinner titeln. Vilken upplevelse! Ett minne för livet. Har aldrig sett på maken till folkfest! Jag blev helt uppslukad och alla luckodepåer fylldes på till max. Inte nog med firandet på segernatten, dagen efter så råkade vi kliva ut på gatan utanför lägenheten vi hyrt just då kortegen med hela lager ska börja sitt segertåg mot Placa de Catalunya. Alltså .... nej jag finner inte ord!
Wow är det bästa jag kommer på!

Sen har veckan också bjudit på en ny kontakt i mitt dejtingliv. Faktiskt någon som får det att pirra och tvingar mungiporna uppåt! Vi har inte träffats än, men skriver desto mer. Det är nåt visst i orden. I ordföljden. I meningsuppbyggnaden. Vi hade bokat in att ses på torsdag. Jag ville ha de så då jag kom hem sent igår kväll och sen skulle jobba några dagar till. Men nu verkar de som att vi kan komma att träffas redan ikväll. Har fjärilar i magen som jag njuter av, en oro att mötet blir en besvikelse mot våra skrivna ord. Men, jag måste påminna mig, för att vinna måste man satsa!