Direktlänk till inlägg 20 mars 2015
Imorse när jag vaknade i mannens hem vaknade jag också till en tom kaffeburk. Nej!!!
Så efter att ha gjort mig själv klar, åkte jag till närmaste affär och inhandlade ett paket kaffe som jag sen la bredvid den tomma burken och lämnade en lapp med texten Välkommen hem. Så han kommer att komma hem troligtvis rätt trött och sliten efter sin resa till en tom diskho, tömd sopkorg, rena köksbänkar och kaffe. En snäll gest tänkte jag. Sen låste jag ytterdörren och droppade nyckeln efter mig. Det här gjorde jag för att det är något jag själv skulle uppskatta enormt, alla vi som lever ensamma utan någon som helst uppbackning i hushållssysslorna vet vad jag pratar om här. Små små saker som bara blir gjorda om man gör dom själv.
Men då vår relation är så ofantligt underlig som den är så slog det mig nu ikväll - gjorde jag ett övertramp nu? Jag vill inte att han ska få "dåligt samvete" för att jag gör saker som jag inte behövt, eller om han tycker att jag kliver in för mycket som handlar matvaror till honom. Fick en stark känsla av att vilja gå tillbaka och slänga kaffet och lappen i väskan och göra det ogjort, men nyckeln är lämnad så den dörren är stängd.
Ja herregud va fånig jag är. Jag menade verkligen bara väl, men letar efter sätt som det lilla kan missförstås. Varför?
Återstår att se hur det tolkas.
Är alldeles ensam ikväll. Känns som det gått en längre tid sen jag bara va hemma och rådde om mig själv. Vinglaset är hela tiden fyllt, musiken fyller rummen. Jag sjunger med, hellre än bra, tröttheten efter en rätt händelserik vecka gör sig dock påmind. Risken att jag somnar i soffan är överhängande. Men en lördag jag ser fram emot väntar, så en god natts sömn är nog precis vad jag behöver som uppladdning.
Tänk att vi nu kommit så långt in i graviditeten att planeringen av förlossningsväskan är igång. Känns surrealistiskt! Min pojke är aktiv som tusan i magen. Är en fantastisk period i mitt havandeskap. Huvudet har helt släppt vardagen och lusten ti...
Ett nästan konstant buffande därinne i magen. Lyckorus varje gång min sambo får en knuff på handen. Nu äntligen har den där lyckan och längtan tagit mig i sitt grepp. Min mage är nu så stor att jag undrar hur stor den kommer bli då den riktiga växt...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
|||
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 | |||
16 |
17 |
18 |
19 | 20 | 21 |
22 |
|||
23 | 24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
|||
30 | 31 |
||||||||
|