Det här kommer nog bli ett av mina mest intima inlägg. Men en verklighet för mig. Fantastisk och nu fasansfull.
Jag har alltid haft oerhört lätt för att få orgasm. En, två och till och med fler. Men så plötsligt är de små, diffusa och enormt svåra att uppnå.
När jag började äta mina antidepressiva tabletter visste jag att minskad sexlust och svårighet att uppnå orgasm va en av biverkningarna. Jag visste det, och det va inte en trevlig tanke. Jag älskar ju sex! Och tro mig, jag testade var och varannan dag i min ensamhet och glädjen över att inte tappat de va enorm. Så träffade jag nr2, och vi närmade oss den första gången. Nervöst! Men nope, inga problem, vare sig med lust eller klimax. Allt funkade perfekt. Sen nu har nånting plötsligt hänt. Det stressar! En fantastisk helg, avklätt! Lusten är enorm. Men orgasmerna blir svagare än vad jag är van vid. Och jag har återigen provat på egen hand. Från lätt och skönt, till långdraget och mediokert. Vad ska jag ta mig till? Än så länge funkar de, men tänk om de fortsätter dala? Jag är inte redo att trappa ner medicineringen ännu. Är så rädd att lusten ska försvinna. Orgasmerna kan jag ta, uppskattar så mycket mer än bara dom. Men tänk om, tänk om....

Dagens post! Lite med anknytan till föregående ämne faktiskt. Ett stort vitt kuvert från sjukhusets blodmottagning. Hjälp!!! Jag kan knappast säga att jag legat runt, men jag kan heller inte påstå att jag varit prickfri vad gäller skydd... Panik, är det med en sös jag ska förlora min nya kärlek? Får ju bara inte hända! Började tänka efter, två partners sen juli inkl den man jag faktist hoppas blir min sista partner i livet!
Ja, tankarna hann ta några varv runt universum och tillbaka under den korta promenad från brevlådan och hem. Slänger av mig skor och jacka och sätter mig på golvet i hallen och med skakande händer river upp kuvertet medans jag undrar hur jag ska berätta för min kärlek.
Puh puh puh, nope, inget obehagligt besked om sjukdom. Nä, en förfrågan om att delta i en studie om cellförändringar, om hemmaprovtagning kontra provtagning på mottagning. Så, en liten scare, men faran över.

Nu är det bara mitt sexliv som ska hållas ihop. Är det ihållande eller försämras måste jag ta tag i det. Men jag ogillar osäkerheten. Det orsakar en stress som jag lärt mig att jag har svårt att hantera. Är många aspekter med just den biten.

 

Ylva

16 mars 2016 22:15

Stämmer precis. Gradvis minskad lust och "förmåga" och till slut är båda borta. Helt och hållet.

Min första medicin - Cipralex - hade den effekten. Har nu ett preparat som heter Venlafaxin, som inte påverkar vare sig det ena eller andra. Dessutom mycket effektivt mot depression.

Pernilla langtarefterdig.blogg@mail.com

17 mars 2016 10:03

Åh, just ett sånt tips jag behövde.
Tack!
Blir det här ett problem, mer än de orosmoln det är idag ska jag prata med min läkare om Venflaxin.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tre år efter första mötet. En flytt på 30mil. En son som lyser upp allt. Och nu - nu är vi sen en vecka tillbaka äkta makar! Livet är en bergochdalbana, häng kvar när de går utför, för när det går upp igen är det värt allt. Kärlek, gränslös kärlek...

Tänk att vi nu kommit så långt in i graviditeten att planeringen av förlossningsväskan är igång. Känns surrealistiskt! Min pojke är aktiv som tusan i magen. Är en fantastisk period i mitt havandeskap. Huvudet har helt släppt vardagen och lusten ti...

Så sitter på morgonrapporten på jobbet och känner hur ont de gör under höger bröst. Allteftersom morgonen går så ger de inte riktigt med sig. Oron kryper sig på. Ringer BM som hänvisar till förlossningen. Okej, sagt och gjort. Ringer och får tid d...

Wow va tiden går. 50 dagar till jul 70 dagar till föräldraledighet 100 dagar till beräknad ankomst Jag mår riktigt bra i kroppen. Ingen foglossning än. Dagliga sparkar och buffande från min son. Jag är vaken. Handledernas smärta har nästan hel...

Ett nästan konstant buffande därinne i magen. Lyckorus varje gång min sambo får en knuff på handen. Nu äntligen har den där lyckan och längtan tagit mig i sitt grepp. Min mage är nu så stor att jag undrar hur stor den kommer bli då den riktiga växt...