Tidigt ultraljud... Från början en bekräftelse som lite mer gick att ta på för pappan. Längre fram desamma för mig. Om tre timmar och femton minuter är det dags. Jag kan inte för allt i världen sova. Tänk om de inte hittar hjärtljuden? Tänk om de hittar flera? Frågor och orosmoln hopar sig och lämnar inget utrymme för vila.
Nervös eller livrädd? Ingen aning. Pirrigt av lycka i ena stunden. Panikslaget av skräck i nästa.
Lilla liv därinne. Snart ska mamma och pappa få vår första glimt av dig. Hoppas du trivs, växer och mår bra. Vi längtar efter dig.