Ni vet Facebooks senaste grej, idag har du minnen att se tillbaka på. Kommer bli några hugg i bröstet framöver insåg jag imorse.
Idag för tre år sedan började jag min resa till Sydafrika. En resa som troligtvis för alltid kommer bli den bästa. Jag flög ner till Johannesburg och vart på flygplatsen hämtad till en lodge nära flygplatsen. Tillbringade en natt där själv innan personalen körde mig tillbaka till Johannesburgs flygplats. På en takterrass satt jag med en bok när jag såg min kärlek närma sig, han och hans kollegor landade precis nedanför terassen jag satt på. Det knöt sig i magen av längtan efter min man, ville springa ut på plattan och möta upp men fick istället snällt vänta och se hur de taxade och klev ur. Därifrån satte vi oss tillsammans på ett plan till Cape Town. För första gången i mitt liv hade jag ingen aning om vad min semester skulle innehålla. Min man hade ordnat med allt. Och vi bodde i bröllopssviter, besökte vingårdar, åkte på safari, lekte med lejonungar, va uppe på en flygtur över Cape cod och Robin Island, åt de mest sagolika middagarna, besökte casino. Ja herrejisses. Och den kärleken som då fanns. Vad händer när den bara dör? När man väljer att lämna allt när man står mitt i ett kliv med riktning framåt? Hur kan man hata någon som man en gång älskat så? För det är tyvärr så, jag hatar honom. Har ingen aning om vad han tänker och känner om mig idag. Men min känsla gentemot honom är hat.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tre år efter första mötet. En flytt på 30mil. En son som lyser upp allt. Och nu - nu är vi sen en vecka tillbaka äkta makar! Livet är en bergochdalbana, häng kvar när de går utför, för när det går upp igen är det värt allt. Kärlek, gränslös kärlek...

Tänk att vi nu kommit så långt in i graviditeten att planeringen av förlossningsväskan är igång. Känns surrealistiskt! Min pojke är aktiv som tusan i magen. Är en fantastisk period i mitt havandeskap. Huvudet har helt släppt vardagen och lusten ti...

Så sitter på morgonrapporten på jobbet och känner hur ont de gör under höger bröst. Allteftersom morgonen går så ger de inte riktigt med sig. Oron kryper sig på. Ringer BM som hänvisar till förlossningen. Okej, sagt och gjort. Ringer och får tid d...

Wow va tiden går. 50 dagar till jul 70 dagar till föräldraledighet 100 dagar till beräknad ankomst Jag mår riktigt bra i kroppen. Ingen foglossning än. Dagliga sparkar och buffande från min son. Jag är vaken. Handledernas smärta har nästan hel...

Ett nästan konstant buffande därinne i magen. Lyckorus varje gång min sambo får en knuff på handen. Nu äntligen har den där lyckan och längtan tagit mig i sitt grepp. Min mage är nu så stor att jag undrar hur stor den kommer bli då den riktiga växt...