Nån, ge mig styrka!
Semesterveckorna har verkligen varit helt fantastiska. Dagarna har lagts upp efter min kropps schema till fullo. Men nu är verkligheten tillbaka, den obarmhärtiga klockan ringer envist 05.50 Vet mycket väl att alla graviditeter är olika, men hur gör kvinnor! Själv vill jag sova. Göra ett ryck på någon timma eller två sen vila igen. Det funkar ju absolut inte på jobbet. Jag blir allt mer fylld av beundran till alla mammor därute.
Tacksam över att illamåendet faktiskt tycks börja avta.

I förra veckan kunde den blivande pappan inte hålla sig längre, så nu finns de första babybodysarna i hemmet! Fint, kärleksfullt och givetvis hårdrockstema!