Nja, näe!
Fick min mysiga kväll med min fina karl! Och ja, känslan vart för stunden som bortblåst.
Då jag har så svårt att greppa honom i vi-sammanhang, då hans blick, beröring och flirtande med framtiden säger en sak, så är det nåt annat som säger något annat.
Så ... i lördags när jag lämnat honom för att hämta min väninna för lördagens event kände jag mig lite modig och blandade in Facebook i vår relation. Jag skrev på hans öppna vägg att jag är glad att han dykt upp och tagit en plats i mitt liv. Oskyldigt javisst, men om mottagaren inte vill ha denna typ av uppmärksamhet vet jag att de blir oerhört jobbigt för den. Men, gemensamma vänner la in en kommentar med glada gubbar, men inget från honom. Fåordig som han är kom det slutligen en rodnande glad liten gul boll i kommentarsfältet! Ja, han raderade inte mitt inlägg, ignorerade de inte heller. Så får väl se de som ett godkännande.
Haha, ja de är en konstig värld vi hamnat i. Där så mycket bekräftelse finns på en skärm. Där samtycke eller avstånd så lätt och tydligt visas för omgivningen att se och ta del av.

I slutet på veckan åker jag bort igen, Spanien väntar, när jag kommer hem har han precis åkt till samma land men en annan destination. Suck, hur jag ska hålla oroskänslor i schack, eller hur jag ska hantera saknaden återstår att se. Men jag kommer längta enormt efter min nr2.
Ett litet test, eller utmaning såhär tidigt i en relation. Han kan känna sig så trygg i mig, i mina könslor, hoppas han gör det. Men jag ... ja, jag känner mig inte fullt lika övertygad och trygg.
Ska få till en kväll med närhet innan jag åker. Han och jag, samtal, händer som vidrör och kyssar!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tre år efter första mötet. En flytt på 30mil. En son som lyser upp allt. Och nu - nu är vi sen en vecka tillbaka äkta makar! Livet är en bergochdalbana, häng kvar när de går utför, för när det går upp igen är det värt allt. Kärlek, gränslös kärlek...

Tänk att vi nu kommit så långt in i graviditeten att planeringen av förlossningsväskan är igång. Känns surrealistiskt! Min pojke är aktiv som tusan i magen. Är en fantastisk period i mitt havandeskap. Huvudet har helt släppt vardagen och lusten ti...

Så sitter på morgonrapporten på jobbet och känner hur ont de gör under höger bröst. Allteftersom morgonen går så ger de inte riktigt med sig. Oron kryper sig på. Ringer BM som hänvisar till förlossningen. Okej, sagt och gjort. Ringer och får tid d...

Wow va tiden går. 50 dagar till jul 70 dagar till föräldraledighet 100 dagar till beräknad ankomst Jag mår riktigt bra i kroppen. Ingen foglossning än. Dagliga sparkar och buffande från min son. Jag är vaken. Handledernas smärta har nästan hel...

Ett nästan konstant buffande därinne i magen. Lyckorus varje gång min sambo får en knuff på handen. Nu äntligen har den där lyckan och längtan tagit mig i sitt grepp. Min mage är nu så stor att jag undrar hur stor den kommer bli då den riktiga växt...