Direktlänk till inlägg 8 oktober 2013
Jag hade ju en plan att den dag vi bestämt oss för att bli fler så skulle jag låta naturen ha sin gång, och sen skulle de få hända när det hände. Men icke, jag lusläser allt jag kommer över under rubrikerna "att bli gravid" "vecka för vecka" osv osv. Plötsligt är allt så på riktigt, och med det kommer den väntade oron, nervositeten och spänningen. Märker att jag inte bara tänker tänk om, utan även planerar efter möjligheten att det snart kan hända! En skräckblandad förtjusning i att livet snart kommer förändras för alltid, och jag längtar.
Har börjat fylla på mina folsyredepåer med tillskott också. Enligt all läsning borde jag startat för en tid sen, men det är svårt att planera för något man inte vetat om.
Tänk att vi nu kommit så långt in i graviditeten att planeringen av förlossningsväskan är igång. Känns surrealistiskt! Min pojke är aktiv som tusan i magen. Är en fantastisk period i mitt havandeskap. Huvudet har helt släppt vardagen och lusten ti...
Ett nästan konstant buffande därinne i magen. Lyckorus varje gång min sambo får en knuff på handen. Nu äntligen har den där lyckan och längtan tagit mig i sitt grepp. Min mage är nu så stor att jag undrar hur stor den kommer bli då den riktiga växt...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
13 | |||
14 |
15 | 16 | 17 |
18 | 19 | 20 | |||
21 |
22 | 23 | 24 | 25 |
26 |
27 |
|||
28 | 29 |
30 | 31 | ||||||
|