Som tydligt är så hoppas jag enormt på att bli gravid. Och det snart. Men eftersom jag märker att alla mina dagdrömmar handlar just om det, om det glädjande plusset på stickan, om lyckan att få berätta, om förhoppningarna att få en sund och bra graviditet, om att få bli mamma, så försöker jag mota mig själv med tråkig statistik och realistiskt tänkande. Chansen att det skulle hända på "första försöket" är väldigt liten, och det ska jag vara väldigt förberedd på, tydligen har jag ältat detta mantra några för många gånger nu, för idag känner jag mig rejält nedstämd, fast besluten om att det troligen inte blir något än på mycket länge... Känner sorg. Varför? Finns det ingen balans i känslolivet alls? Jag kan ju för tusan inte bli deppig för att jag är rädd för att bli besviken. Inget har ju hänt, åt något håll.
Är det hormoner och den berömda biologiska klockan som vänder upp och ner på allt, eller är det bara jag som är knäpp?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tre år efter första mötet. En flytt på 30mil. En son som lyser upp allt. Och nu - nu är vi sen en vecka tillbaka äkta makar! Livet är en bergochdalbana, häng kvar när de går utför, för när det går upp igen är det värt allt. Kärlek, gränslös kärlek...

Tänk att vi nu kommit så långt in i graviditeten att planeringen av förlossningsväskan är igång. Känns surrealistiskt! Min pojke är aktiv som tusan i magen. Är en fantastisk period i mitt havandeskap. Huvudet har helt släppt vardagen och lusten ti...

Så sitter på morgonrapporten på jobbet och känner hur ont de gör under höger bröst. Allteftersom morgonen går så ger de inte riktigt med sig. Oron kryper sig på. Ringer BM som hänvisar till förlossningen. Okej, sagt och gjort. Ringer och får tid d...

Wow va tiden går. 50 dagar till jul 70 dagar till föräldraledighet 100 dagar till beräknad ankomst Jag mår riktigt bra i kroppen. Ingen foglossning än. Dagliga sparkar och buffande från min son. Jag är vaken. Handledernas smärta har nästan hel...

Ett nästan konstant buffande därinne i magen. Lyckorus varje gång min sambo får en knuff på handen. Nu äntligen har den där lyckan och längtan tagit mig i sitt grepp. Min mage är nu så stor att jag undrar hur stor den kommer bli då den riktiga växt...