Har svårt att andas. Blicken fäster inte. Musiken har inte den effekt jag vill, bläddrar mellan spellistor och låtar.
Mitt liv i limbo har sänkt ribban igen och jag kröker åter ryggen för att komma under utan att ramla. Jag står utan valmöjligheter och deadlines. Allt jag kan göra är att avvakta. Inget i mitt liv just nu ligger i mina händer.
Det går utför, eller står de still?
Andra dagen utan att maten får stanna igen. Är det min kropp som under de senaste månaderna lärt sig att det är så kroppen och jag ska hantera oro och ångest, eller är det fortfarande min närmsta ribba? Kan inte äta, det sväller i munnen, med viljestyrka sväljer jag, med reflex kräks jag. Är äcklad. Ja, jag är äcklad av maten och jag är äcklad av mitt liv. Mitt liv som tar tvära svängar stup i ett. Mindre bekymmer som växer till panikartad problemlösning. Några väldigt panikartade utan en bra och hållbar lösning.
Så jag, så sårbar, så ensam.
Orkar inte längre vara offer, saknar mig själv. Så mycket jag hänger upp på en så liten krok, den lossnar givetvis och jag står och tittar på högen som just hängt uppe.
Saknar min distans och realism. Ser svart och vitt. Försöker plocka bort det svarta men inser att kroken är mörkgrå.
Inte bra, men åh så bra ändå, men i samma stund så fläckad. En en gång ljusgrå grund blev till grå som är befläckad med svarta fläckar. Klart det inte är där jag ska hänga av mig. Men nog vore det skönt att bara få luta sig en stund och vila.
Saknar så mycket just nu. Men mest av allt längtar jag efter frid i sinnet. Vill sippa mitt vin, skråla till musiken med texter som lyfter mig, ta några danssteg i mitt vardagsrum. Vill krypa ner i min renbäddade säng med ett sinne som tackar för en bra dag och fin kväll. Vill vara tillfreds. Känns som en helt annan planet om inte en annan galax just nu. Allt är här, just nu, och på en gång. Och jag är inte stark nog att hålla alla trådar isär för att inte trassla sig, det är en knut ... och jag börjar tappa tron på att jag ska kunna lösa upp och reda ut knuten. Men vad har jag för alternativ? En tråd i taget? Javisst, självklart! Men vilken tråd, och den som är länkad och krokad i alla andra, vad är min backup för när de andra lossas och mitt fokus är någon annanstans?
Saknar ett tidigare liv, något jag haft och aldrig värdesatte högt nog.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tre år efter första mötet. En flytt på 30mil. En son som lyser upp allt. Och nu - nu är vi sen en vecka tillbaka äkta makar! Livet är en bergochdalbana, häng kvar när de går utför, för när det går upp igen är det värt allt. Kärlek, gränslös kärlek...

Tänk att vi nu kommit så långt in i graviditeten att planeringen av förlossningsväskan är igång. Känns surrealistiskt! Min pojke är aktiv som tusan i magen. Är en fantastisk period i mitt havandeskap. Huvudet har helt släppt vardagen och lusten ti...

Så sitter på morgonrapporten på jobbet och känner hur ont de gör under höger bröst. Allteftersom morgonen går så ger de inte riktigt med sig. Oron kryper sig på. Ringer BM som hänvisar till förlossningen. Okej, sagt och gjort. Ringer och får tid d...

Wow va tiden går. 50 dagar till jul 70 dagar till föräldraledighet 100 dagar till beräknad ankomst Jag mår riktigt bra i kroppen. Ingen foglossning än. Dagliga sparkar och buffande från min son. Jag är vaken. Handledernas smärta har nästan hel...

Ett nästan konstant buffande därinne i magen. Lyckorus varje gång min sambo får en knuff på handen. Nu äntligen har den där lyckan och längtan tagit mig i sitt grepp. Min mage är nu så stor att jag undrar hur stor den kommer bli då den riktiga växt...