Jag har två stora fobier, eller skräcktillfällen. Höjder och tandläkarbesök.
Nånstans i våras bet jag av en tand som jag gick länge med. Tänkte att gör de inte ont är de ingen fara. Sen började de ju givetvis göra ont... Vad förväntade jag mig. Akuttid och en provisorisk lagning som skulle sitta upp till ett halvår. Dyrt som attan.
Ja, ikväll skulle jag tillbaka och avsluta. Har nojjat flera dagar. Idag har kroppen varit som en fiolsträng. Och givetvis reagerar jag fysiskt mer än bara spänna mig. Huvudvärk hämtad från helvetet och slutligen så började jag kräkas... Att skylla på magsjuka vet jag alltför väl är fel. Det är panik. Som alltid, så går de över förväntan. Men det är så jobbigt. Flätar ihop fingrarna och klämmer åt så hårt att fingrarna vitnar. Jag kväljer och gråter. Helt galet. Och sol pricken över iet så kom slutnotan på 3000kr. Jippi, ja de va den månaden de.
Så trött på att vrida och vända på kronorna varenda eviga månad. Finns inga 3000kr över i min budget.
Så här sitter jag nu, bedövningen håller på att sakta släppa och de gör så förbannat ont. Mina axlar känns som om de vore fastsydda i örsnibbarna och käkarna värker en ilande smärta upp i tinningarna som skickar blixtar ut i ögonen.
Nu vill jag sova, vakna utvilad och kanske njuta lite av lättnaden att nu ska jag inte tillbaka till tandläkaren på ett åt iallafall.
Imorrn bitti väntar nästa dom, bilbesiktning.
Bara håll tummarna!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tre år efter första mötet. En flytt på 30mil. En son som lyser upp allt. Och nu - nu är vi sen en vecka tillbaka äkta makar! Livet är en bergochdalbana, häng kvar när de går utför, för när det går upp igen är det värt allt. Kärlek, gränslös kärlek...

Tänk att vi nu kommit så långt in i graviditeten att planeringen av förlossningsväskan är igång. Känns surrealistiskt! Min pojke är aktiv som tusan i magen. Är en fantastisk period i mitt havandeskap. Huvudet har helt släppt vardagen och lusten ti...

Så sitter på morgonrapporten på jobbet och känner hur ont de gör under höger bröst. Allteftersom morgonen går så ger de inte riktigt med sig. Oron kryper sig på. Ringer BM som hänvisar till förlossningen. Okej, sagt och gjort. Ringer och får tid d...

Wow va tiden går. 50 dagar till jul 70 dagar till föräldraledighet 100 dagar till beräknad ankomst Jag mår riktigt bra i kroppen. Ingen foglossning än. Dagliga sparkar och buffande från min son. Jag är vaken. Handledernas smärta har nästan hel...

Ett nästan konstant buffande därinne i magen. Lyckorus varje gång min sambo får en knuff på handen. Nu äntligen har den där lyckan och längtan tagit mig i sitt grepp. Min mage är nu så stor att jag undrar hur stor den kommer bli då den riktiga växt...